Psykedelika har länge förknippats med rädsla för en "bad trip", som också kan kallas en psykedelisk kris. En psykedelisk kris är en period av ångest och förvirring som utlöses av psykoaktiva ämnen, oftast klassiska psykedelika som psilocybin/svamp och LSD eller cannabis. Många vill bara lägga en sådan upplevelse bakom sig, men det är inte alltid lika lätt.
Hur sker en "bad trip"?
En psykedelisk upplevelse är hundra procent unik från person till person, gång til gång, och sägs förstärka mentala processer. Så alla tankar, både bra och dåliga, blir tydligare än tidigare. I mer kontrollerade former, till exempel under överinseende av en erfaren guide/terapeut, får du hjälp att förbereda dig för dessa tankar och hjälp att arbeta dig igenom upplevelsen. Detta minskar risken för en "bad trip" och det hjälper till att ge säkerhet för att hantera upplevelsen. Kanske lite som att förbereda dig för att segla genom en storm med en erfaren kapten som berättar vad som kan hända och vad ni planerar att göra tillsammans i de olika situationerna. Och dessutom en att kunna prata med om upplevelsen när stormen har avtagit. De flesta människor tar psykedelika i en mindre kontrollerad miljö, och många anser att det är en form av partidrog som tas i en social eller främmande miljö. Vissa tar det ensam. Vissa tar det till en konsert. Speciellt i sådana situationer, där du kastas oförberedd i stormen, kommer någon ut med en stark känsla av ångest och dessutom har du inte fått något användbart ur det. Om du får något användbart ur det kanske du vill kalla det något annat. Till exempel en "utmanande trip".
Jag kommer att ge ett exempel baserat på en riktig upplevelse här i en något förenklad version, men det är viktigt att betona igen att sådana upplevelser är mycket unika. En man i slutet av 30-talet, som vi kan kalla Lasse, har tagit LSD med några vänner efter att ha tagit några öl. De är i en lägenhet och ingen av dem har provat det tidigare. De är lite osäkra på dosen, så "tar lite mer" för att vara säker på att de får effekt. Det börjar med en timmes lång skrattboll innan saker vänder lite. Lasse känner sig spänd och trött men kan inte slappna av trots att han ligger och stänger ögonen. Han har svårt att förstå tiden och fruktar att det han upplever kommer att vara för evigt. Rädslan för att han är instängd i detta skärselden förstärks av det faktum att hans vänner verkar främlingar och inte kan förklara för honom vad som händer. Lasse ligger under en filt och stannar där tills upplevelsen är över och han väljer att åka hem. Vännerna drar slutsatsen att de måste ha haft lite "dålig syra" och pratar inte om den upplevelsen efteråt. Lasse beskriver detta som en "bad trip", får mardrömmar regelbundet och mår dåligt när han tänker på det.
Förvandla en "bad trip" till en utmanande upplevelse
Vi går nu in i vad som kallas psykedelisk integration. Integration kan beskrivas som att analysera en upplevelse och använda den insikt man har fått, negativ eller positiv, för att hitta mening i den. Eftersom psykedelika sägs förstärka interna processer kan man använda det momentum som en psykedelisk upplevelse har gett för att undersöka de bakomliggande orsakerna. Du kan prata lite om upplevelsen med en terapeut/integrationscoach eller någon som har någon erfarenhet eller förståelse för sådana erfarenheter, så att du kan föra upplevelsen tillbaka i ljuset. Om du har haft en mycket traumatisk psykedelisk kris skulle jag rekommendera människor att gå lite försiktigt i början och titta lite på tekniker för jordning/grounding för att ha några stödhjul redo. Dessutom kan det hjälpa till att läsa andras tolkningar och berättelser om psykedeliska upplevelser. Det finns många ord skrivna om sådana upplevelser och om du läser lite olika författare kommer du förmodligen att hitta några ord som har betydelse för dig.
Vi kan gå tillbaka till exemplet med Lasse. Lasse besöker en integrationsterapeut för att bli av med mardrömmarna. Integrationsterapeuten förklarar hur en sådan upplevelse ofta bygger på befintliga mentala processer och att de inte är ett resultat av LSD i sig. Terapeuten frågar Lasse om han kan försöka se upplevelsen i ett annat ljus och varför exakt han upplevt vad han gjorde. Lasse har svårt att komma ihåg dagens detaljer och terapeuten frågar om han kan vägleda Trond genom en guidad meditationsövning för att besöka upplevelsen igen. Lasse accepterar. Efter meditationsövningen och lite tid att tänka på det har Lasse ett tydligare minne av vad som hände och Lasse konstaterar att han aldrig riktigt har lyckats slappna av helt i livet. Han arbetar för mycket och kan inte sitta still utan ständiga stimuli, vilket går utöver hans förhållande till sin familj. Han bestämmer sig för att ta en extra lång semester med familjen och anmäla sig till en meditationskurs. Tre månader senare känner Lasse att detta har förbättrat hans livssituation och att LSD-upplevelsen, trots att han var extremt utmanande, äntligen gav honom något han behövde.
Detta är ett exempel på en integrationsprocess, något förenklad. Eftersom upplevelserna är lika unika som människor skiljer sig åt kommer de personliga slutsatserna att variera mycket. Och integrationsprocessen måste anpassas därefter. Men det finns sätt att integrera en psykedelisk kris i efterhand och dra lärdom av en stark upplevelse.
SV 
NO 
EN